Två minus och fem plus

+ Albus har sovit jämte mig flera nätter i rad. Han är en reserverad liten herre och tycker inte om närhet, men ibland är han generös och då är det desto mysigare. Det är för övrigt det bästa sättet att vakna på, en varm katt som ligger bredvis ens ansikte.
 
+ Vi hade tårtkalas på jobbet för att fira att jag och en kollega slutfört ett arbete som tagit flera flera månader. Mycket uppskattat och fint att få erkännande och höra övriga kollegors glada hejarop.
 
+ Jag har fått förlängt på jobbet och ska dessutom byta avdelning och arbetsuppgifter. Ser fram emot att prova och lära mig något nytt.
 
- Pga ovan måste jag byta skrivbord och kommer inte längre sitta bredvid bästa och roligaste kollegan.
 
- All världens tankar maler i min skalle och det börjar få konsekvenser. Är förvirrad och glömmer de mest självklara saker, går omkring med konstant spända och uppdragna axlar och kan inte somna ordentligt på kvällarna. 
 
+ Jag tränade (på gym dessutom, känner mig så vilsen där) för första gången på över två år och orkade springa två kilometer! Utan vilja ge upp en enda gång, det är minsann en bedrift jag är nöjd med.
 
+ Det är fredag och jag har en mysig helg planerad som inkluderar lite loppis/second hand, att måla om i vårt kontor och att baka bullar. Glad fredag på er!
3

Födelsedagshelgen

Efter en intensiv vecka följde en helg med födelsedagsfirande x 3. Trevligt förstås, men jag vet inte riktigt hur utvilad jag känner mig inför den här veckan. Nåväl.
 
I fredags fyllde jag alltså år och började dagen med att öppna paket. Kan inte hjälpa det, jag älskar att fylla år! Inte egentligen grejen med att få saker, men att ha en egen dag. Eller, kanske inte det heller egentligen... Äsch, jag vet inte. Oavsett så hade jag en fantastisk dag och blev så fint firad och bortskämd av mina kollegor. Bästa kollegorna.
 
På kvällen hade jag och Alex middagsdejt på Pinchos, där maten var god men drickan ganska blaskig om jag ska vara ärlig. En mojito ska ta mig tusan smaka lime och mynta, inte vatten. Maten var i alla fall bättre, skulle tro att svamprisotton var bäst tätt följt av sötpotatispommes. 
 
Så kom lördagen och jag såg ut såhär genom kameralinsen. Hejhej. 
 
Födelsedagsfirande nummer två bestod mest av tårta, den här goda skapelsen som jag gjorde beståendes av ett lager blåbär, ett lager vit chokladgrädde och så en lager hallon. Spritsade grädden som rosor (inte de vackraste jag gjort men jaja) och la på en näve bär ovanpå = mycket gott. Fick bland annat en kavel i marmor så gissa om jag kan kavla ut perfekt deg till kanelbullar nu. Det får bli nästa helgs sysselsättning tror jag.
 
Söndagen har jag inte en enda bild ifrån men jag träffade i alla fall pappa, blev firad och fick sällskap till bygghandeln och lite assistans med att välja virke till mitt soffbord. Allt som allt en finfin helg, nu ska jag bara vänja mig vid att svara 27 nästa gång någon frågar mig hur gammal jag är.
 
3

Avtryck

Bättre sent än aldrig, inte sant? Mitt bidrag till månadens Monthly Makers är i senaste laget för jag hade först tänkt strunta i det, men så slog det mig att jag ju har mitt perfekta bidrag på tema avtryck.
 
I helgen var jag hemma  i Källsjö och eftersom det var ett vackert vinterlandskap gick jag ut en sväng med kameran i handen. Mitt bidrag blir alltså ett känslomässigt avtryck från barndomshemmet förmedlat via fotografier.
 
Vi kikar nedåt och ser hur det ser ut.
 
Jag tycker om att vara i skogen och skog i vinterskrud är så ofantligt vackert. Rundade hörnet på ladugården och begav mig ner mot skogsbrynet.
 
Först fick jag dock stanna och gosa med Felix som gjorde mig sällskap, min älskade gamla katt som blir hela 20 år iår. 
 
Bäst att gå i fotspåren när det är mycket snö.
 
Så kom jag ner tills skogsbrynet och följde stigen in i det magiska. 
 
Underbart. Helt underbart.
 
När jag kände mig klar vände jag om och gick tillbaka till huset, gjorde en mugg varm choklad och slog mig ner på en trädstam som legat vid uthuset i evigheter. Där satt jag i min ensamhet, njöt av tystnaden och bearbetade de avtryck som personer och händelser gjort den senaste tiden. Jag är inne i någon fas då jag känner en sådan tacksamhet mot personerna jag träffar varje dag, det är så sällsynt att jag träffar människor jag tycker om och mår bra av på det sättet som jag gjort de senaste månaderna och jag är så himla, himla glad för det. Älskar de avtryck som vissa gör, de lämnar spår som kommer stanna kvar länge och förhoppningsvis för alltid.
 
Den här stunden var så välbehövlig och nödvändig för att jag skulle orka med veckan. Det har nämligen varit en minst sagt intensiv sådan och helger fortsätter i samma spår, så jag lever på min lilla stund i lugna trygga Källsjö och ser fram emot att hitta en ny plats som ger mig liknande energi och lugn. 
 
8